heimerfrida

Jag tänkte att det kanske är dax för ett långt inlägg ändå. Jag tänkte faktiskt skriva om mig själv. Om vad som fick mig att bli den jag är idag. Och jag ska försöka korta av det lite så att det inte blir för mycket att läsa. Well, here I go.

Jag är född 1994-09-20 i Stockholm på Karolinska sjukhuset. Så jag är alltså en liten Stockholmare. Jag bodde i Hammarbyhöjden i södra Stockholm. Jag och min familj bodde på värsta mysiga stället som kryllade av ungar i min och min systers ålder. Åh jag kommer ihåg alla gånger vi skulle åka inlines runt gården så bad vi någon av dom stora pojkarna att sopa asfalten åt oss, så gjorde dom det och när dom var klara hade vi redan bytt leksak och började cykla eller något. Haha, fan va snällt om man tänker efter. ;) Jag hade världens underbaraste vänner, och ska jag erkänna så har jag nog fått den finaste och bästa uppväxten man kan få!

Sen så skulle farmor sälja huset som hon bodde i här i Ockelbo, och då sa hon till min pappa att hon ville sälja det. Och vi köpte det först som bara en sommarstuga. Vi var här varannan helg och nästan hela sommarloven. Men efter att ha haft detta hus som sommarstuga i ungefär fyra år så bestämde sig mamma och pappa för att flytta hit. Jag hatade tanken av att flytta till denna byhåla först. Men när det väl var gjort och jag mötte dom underbara människorna jag har vid min sida idag, så insåg jag att det var ett väldigt smart val! Jag vet inte vad jag hade varit i världen om jag inte mött dom underbara vänner jag har idag! Dom har verkligen ändrat på mig.

I fyran när jag precis börjat gå i skolan här i Ockelbo så träffade jag en vän som var så bra att man ville slänga sig i väggen. Och den här underbara människan var Malou. Vi har haft våra upp och ner vändor, men vi har ändå varit bästa vänner ända sen jag flyttade hit. Hon är som min syster. Jag älskar henne!

I sexan hade jag en hemsk svacka i mitt liv. Allt gick verkligen nedåt. Jag hatade precis allt med mitt liv. Nu när jag kollar tillbaka på det så var jag bara hemskt omogen och visste inte riktigt vad jag ville. Men som tur var så hade jag som sagt mina underbara vänner som hjälpte mig igenom denna tid. :)

Sommaren 2007 så var jag på Öland, as usual, och hälsade på min kära mormor och min kära morfar så träffade vi några bekanta från Ockelbo, och vi bestämde oss för att äta middag på en jätte mysig resturang där på Öland tillsammans. Det var denna kväll på resturangen som jag träffade världens bästa vän, nämnligen Pernilla. Vi spenderade varenda minut med varandra den kvällen, och det klickade på en gång. Vi passade så himla bra ihop! Av att bara ha varit med henne den kvällen, kändes det som att jag känt henne hela mitt liv! Hon förstod mig så bra, och jag förstod henne! Hon är också som min syster. Helt underbar människa!

Efter några år träffade jag också Hanna och Emma. Vi klickade också på en gång. Hanna får mig alltid att bli lugn när jag är arg eller ledsen. Och Emma får mig alltid på bra humör! Hon är så sjukt rolig, och hon har precis samma humor som mig! Jag kan inte fatta att jag hittat mina själsfränder här i lilla, lilla Ockelbo!

Nu lever jag världens bästa liv, med världens bästa vänner och världens bästa familj. Det enda som är lite jobbigt är att jag tröttnat på Ockelbo.. Det enda jag vill nu är att ta med mig mina närmaste och flytta tillbaka till Stockholm. Men jag vet ju att det inte kommer att gå. Men jag funderar ändå på att söka till ett musikgymnasium i Stockholm. Jag vill inte gå i Gävle. Dom har inte det jag söker. Jag vill ha en utmaning, jag vill visa vad jag går för!

Juste, jag glömde berätta en sak. En utav det viktigaste sakerna som finns i mitt liv. Musik. Jag har sjungit ända sen jag lärde mig att prata. Det är det bästa jag vet. Att sjunga gör mig lugn och jag älskar det bara! Jag började också spela gitarr i fyran och det håller jag fortfarande på med. Fortsätt följa bloggen så ska jag försöka lägga in lite nya klipp från när jag sjunger. Men nu kan ni få ett litet klipp från ett tag tillbaka. Notera: ett tag tillbaka!!


Från en musiktävling i Bollnäs

Sådär, nu har jag öppnat upp mig lite och slösat ungefär en timme på detta långa inlägg.. I´m BEST!